Barnfilm med rasistisk nidbild av svarta

När jag i mitten på 80-talet, som 15-åring reste till Gambia första gången så blev jag förvånad över att gambier inte var välkomna in på vissa hotell. I apartheid´s tecken kallade man det då största hotellet Sunwing för ”lilla Sydafrika” i folkmun. Där fick våra gambiska vänner varken komma in eller vistas på den närliggande stranden.

När jag förra året besökte Gambia med min pappa, nästan 25 år senare, fick våra gambiska vänner och mina barns släktingar inte komma in på hotellet Easy Time. I skuggan av den engelska koloni som Gambia varit, behandlas turister med silkesvantar än idag. Det här är en del av vardagen i Gambia och även i andra delar av Afrika och resten av världen. Det är också en del som jag har väldigt svårt att acceptera. Främlingsfientliga är ofta väldigt snabba på att tycka att invandrare har så mycket rättigheter här i Sverige, men faktum är att ingen svensk skulle acceptera att vi inte blev insläppta på ett specifikt hotell, fick gå på en specifik strand av den enda anledning att vi är vita.

I Sverige har debatten om ordet neger och negerbollar snurrat runt i många omgångar. Självklart finns det svarta som inte tar illa upp för dessa ord och självklart finns det både svarta och vita som inte känner sig förolämpade eller ens tycker att ordet är kränkande eller nedvärderande. Problemet blir när vita personer talar om för svarta att ”det här är okej” eller ”jag menar inget illa när jag säger ordet neger”… Om man måste be om ursäkt för ett ord man använder, så kanske man borde börja fundera redan där var problemet ligger.

Just nu lanseras barnfilmen Liten Skär och alla små brokiga i Sverige. Stina Wirsén regidebuterar och Stellan Skarsgård är berättarrösten i filmen som redan fått en hel del uppmärksamhet i media. Vid sidan om den positiva, marknadsförande bilden, så rasar även en debatt om hur de tecknade figurerna är avbildade. Kritiken handlar både om den gula figuren med sneda ögon, men framför allt den svarta figuren som är avbildad som en Gollywog. (Stavas ibland Golliwog) HÄR kan du se bilder på hur en Golliwog vanligtvis karaktäriseras. HÄR kan du se betydelsen av Golliwog och HÄR själva ordet Wog. Blackface som också nämns i kritiken kan du läsa mer om HÄR och HÄR!

Rädda Barnen driver just nu en lanseringskampanj för barnfilmen:

”Kampanj – När du köper Brokigas bebis-kit har du nu även chans att vinna två biljetter till galapremiären av den nya filmen ”Liten skär och alla små brokiga”! Ring in din beställning på 08-698 9020.

Först till kvarn!”

Kritiker som sett filmen tycks vara positiv till grundhistorien och budskapet i filmen. Kulturbloggen skriver så här:

”Pedagogiken är tydlig och lärorik. Vi får lära oss att alla är annorlunda och att man ska dela med sig och vara snäll och förstående. Ett budskap som alltid är viktigt. Stellan Skarsgårds interagerande berättarröst lyfter historien och blåser liv i karaktärerna.”

Men det är alltså inte budskapet som kritiseras, utan hur figurerna karaktäriseras och framställs i filmen som bygger på barnboken med samma namn av Carin Wirsén och Stina Wirsén.

I debatten som bland annat pågår på Facebook skriver några av kritikerna följande:

Kritiker 1: ”Alltså, jag är ledsen men att ingen har påpekat den tydliga rasifierade stereotypisering som karakärernas utseende bygger på är för mig en gåta.”

Folkets bio svarar: ”Hej Signe! Har du sett filmen? ALLA är stereotypiserade – varken kritvita eller kolsvarta människor finns ju i verkligheten. Regissören Stina Wirsén säger så här: ”Att inte vara representerad, det är rasism. Det finns ofta barn från olika världsdelar numera men det är fortfarande väldigt tillrättalagt. Ingen är riktigt mörk, oftare lite lagom brun. Och oftast väldigt duktig, god och….. lagom.
Lilla Hjärtat är inte lagom. Hon är med på sina egna villkor. Hon är en person. En rätt jobbig person. Inga egenskaper kommer med hudfärg, inga personlighetsdrag. Det vet vi ju… ändå fortsätter vi förminska ickevita personer genom att marginalisera dom. Det vill vi ändra på.”

Kritiker 1: ”Hej och tack snälla för svar! Jag håller däremot inte med fullt ut i argumentet ‘att inte vara representerad, det är rasism’. Tanken är fin och visar god vilka men det räcker inte långt. Representation kan mycket väl göras utan rasistiska stereotyper. Och då menar jag inte bara den svarta figuren som för övrigt är obehagligt lik Makode Lindes tårta, utan tex också den gula figuren med sneda ögon.

MVH XXXXX”

Kritiker 2: ”Det finns ju andra sätt att representera på än att använda rasistiska stereotyper. Det svarta barnets utseende påminner väldigt mycket om blackface.”

Kritiker 3: ”Är medlem i Folkets Bio och instämmer helt med föregående talare.”

Kritiker 4: ”Forst av allt undrar jag vad lagom brun ar. Sarskilt nar det sags I samma mening som ingen ar riktigt mork! Skrammande!
Sedan kan jag bara saga att det har ar rasistiska nidbilder. Det ar ju klart och tydligt en Gollywog som har avtecknats. Det finns ingenting I den avbildningen som jag skulle tillata mina barn att ens se pa bio. Ett rent livstids overgrepp skulle det vara.
Har kan ni lasa om Golliwog och vilken typ av kartaktar som reproduceras I det Wirsen menar vara representation.
http://www.ferris.edu/jimcrow/golliwog/

I sjalva verket ar det en gestaltning av N-ordet. Bara for att Wirsen laddar sin figur med andra betydelser (vilket jag inte kan saga ngt om da jag inte sett filmen) betyder inte att den upphor att vara rasistisk. Om sa var fallet skulle vi vara befriade fran rasism idag. Illustrationerna ar snararer en bekraftelse pa hur dessa nidbilder genomsyrar det kollektiva tankandet om ras.
Den snedogda karaktaren ar inte battre den heller.”

Kritiker 5: ”Och argumentet ”har ni sett filmen räcker inte” – det jag med flera reagerar på är kampanjen runt filmen, tillika det som de allra flesta kommer att möta. Och däri finns ett blackface!”

Kritiker 6: ”Nu har jag sett ett klipp från filmen flera gånger och kan knappt tro mina ögon. Det känns mer 1912 än 2012.”

Kritiker 7: ”Till Folkets Bio: kan ni vänligen uppge – åtminstone ungefärligt – hur många afrosvenskar eller andra personer med afrikanskt ursprung som ni har rådfrågat innan ni självsäkert deklarerar att den svarta figuren inte rimligtvis kan ses som ytterligare en variant av en golliwog?”

Svar från Linda Hambäck, producent: ”Tack för alla kommentarer! Vi håller med alla er, som tyckt till, att rasismen är en av mänsklighetens största hot.
Vi har med Lilla Hjärtat förhållit oss till en stereotyp – för att punktera den. Vi lever alla under den rasfixerade blicken och vi måste hjälpas åt att bryta den.
Vi vänder oss till en ny generation som än så länge är helt fri från fördomar.
Vi välkomnar er till att se filmen och att ni då ser vårt budskap och ambition.
mvh Linda Hambäck, producent och medmanusförfattare och Stina Wirsén regissör och manusförfattare”

Kritiker 5: ”Men känner ni alls till blacface/minstreltraditionen, och dess kontext?”

Kritiker 4: ”Jag blir alldeles gratfardig nar jag laser detta, bokstavligen. Om syftet med att ateruppliva denna rasistiska karikatyr infor oskuldsfulla barn var det ni sager, var ar da juden med den krokiga nasan och pengapasen I handen och var ar araben med samma nasa och vapen I handerna. Na, just det, det gar inte att anvanda de stereotyperna utan repressalier men svarta kan man gora exakt vad som helst mot.
Det finns studier som visar att forskolebarn I Sverige (av alla bakgrunder) grovt uttryckt tycker att svarta dockor ar fulare an vita dockor sa det gar inte att pasta att de ar blanka blad I fraga om rasism. Om de skulle vara det sa har den oskuldsfulla sidan blast bort I och med att man sett denna film.
Jag ar mallos!”

Kritiker 2: ”Linda och Stina, hjärtat har en clownmun medan de andra har vanliga munnar. Det budskap som barn växer upp med är att vita är vackrare än svarta. På vilket sätt tycker ni att en clownmun punkterar den stereotypen? Innan jag ser er film så vill jag att ni ser den här

https://www.youtube.com/watch?v=sG3xtyKA8kw

Kritiker 8: ”Linda och Stina: Jag är som Viveca mållös, framför allt inför de förklaringar som ges efter att flera påttalat att filmen uppenbart jobbar med en historiskt förankrad men högst levande steteotyp (som vad jag förstår dessutom är specifik för just barnkultur). På vilket sätt menar ni att användandet av en rasistisk stereotyp motverkar förminskningen och marginaliseringen av icke-vita barn? Eller är filmen överhuvudtaget inte riktad till våra bruna/blandade/adopterade ungar?!! Kanske är det en film som helt enkelt riktar sig till och vill punktera fördomar hos en vit publik? (Fördomar som givetvis inte finns)”

Kritiker 9: ”Hej Linda, Så idén är att först introducera en rasistisk stereotyp till en generation som ni bedömt är helt fri från fördomar för att sedan punktera den? Om vi för ett ögonblick låtsas att det faktiskt finns en generation som är helt opåverkad av föräldrars, lärares och andra närståendes fördomar, finns det ändå inte bättre sätt att representera mångfald än genom två vita kaniner, en brun katt, en gul orm och en golliwog?”

Kritiker 7: ”Logiken i Folkets Bios och Stina Wirséns försvar är så bristande att det är svårt att bemöta:
”Regissören Stina Wirsén säger så här: ”Att inte vara representerad, det är rasism.””
Jaså, Stina. Då undrar man ju:
1. Varför är alla andra frontfigurer i filmen djur, medan endast den svarta figuren har mänsklig huvudform? Enligt Stinas uttalande borde detta vara rasistiskt mot alla andra människor än svarta, eftersom de inte är representerade.
2. Menar Stina alltså på fullt allvar att det är bättre att svarta är representerade av en blackface/gollywog-figur, än att de inte är representerade alls? Om Stina tycker det, så är det rimligt att anta att hon tycker att svarta människor som protesterar mot blackface/gollywog-figuren är otacksamma, och att de istället borde tacka henne för att hon har varit så omtänksam att se till att de är representerade i hennes lilla film.

För övrigt har Folkets Bio fortfarande svarat på min fråga ovan i denna tråd.”

Kritiker 7 (igen): ”Låt gärna Stellan Skarsgård visa filmen för folk i Hollywood (och helst några representanter för NAACP och liknande afrikanamerikanska organisationer) så får ni se vad de tycker om den svarta figuren.”

Kritiker 10: ”Jag tror inte mina ögon och inte mina öron heller när jag hör försvaret för den här filmen.”

Kritiker 11: ”Ja, (kritiker 7), vilken bra idé! Då skulle man få ett kvitto på att kanske fler än just vi tycker att denna film är problematisk? Å andra sidan, så kommer då något svenskt LJUSHUFVUD hemifrån att invända att figuren betyder något annat hos oss i Sverige! Vi lever som sagt i ett alldeles eget betydelsereservat där vi själva (eller snarare en liten del av oss) får bestämma över vad saker får betyda.”

Kritiker 12: ”This would not go down so easily in the US without some serious criticism from non-white intelligentsia. What’s with the black baby looking just like a blackface copy? How on earth can a blackface be representative of diversity, Stine”

Kritiker 12 (igen): ”Missed the question mark there in the end. Anyway, a good start would be to get out of your comfort zone where you decided to define what ‘racism’ is and listen to the victims of racism and the histories of racism before self-appointing yourself champions of anti-racism stumbling upon and denying the experiences of the victims. Do you actually think that I will be offended by a blackface picture in the US and then I travel to Sweden and I will think it’s just fine? Fine for whom? Who is deciding what is racist and where and how I should be oppressed with racial stereotypes? ”

Kritiker 12 (igen): ”Ha ha ha I second (kritiker 7´s) idea. Please do export it to the US, if you dare. ”

Kritiker 1: ”Citerar en kommentar från en annan tråd där filmen diskuteras:
de flesta som utövar rasism är hyggliga människor med goda intentioner”, skrev Marcus Priftis i SvD häromdagen.”

Kritiker 12: ”Another suggestion would be to take the movie to South Africa together with the action work of Rädda Barnen and try to teach diversity there. Please don’t try to invent the wheel and destroy it as you try, check what is been done for small children to learn diversity. Read Nikki Daly, for instance. This movie is fuelling stereotypes on a subconscious level and to small children on top of it. The song rightfully goes, ”racism is a weapon of mass destruction” and it starts early and subrepticiously. No child of mine will come close to this movie or any other you make honestly.”

Kritiker 2: ”US title would be something like… ”Little Pink and the Motley Crew”. :P”

Kritiker 7: ”Linda och Stina, eftersom ni inte svarat på min fråga, frågar jag igen: kan ni vänligen uppge – åtminstone ungefärligt – hur många afrosvenskar eller andra personer med afrikanskt ursprung som ni har rådfrågat innan ni självsäkert deklarerar att den svarta figuren inte rimligtvis kan ses som en reproduktion av en rasistisk nidbild av svarta människor?

Självklart är det er fulla rätt att inte svara – men om ni ignorerar frågan ger det givetvis intrycket att ni inte rådfrågat en enda person med afrikanskt påbrå. Om ni inte gjort det, har ni alltså gett er själva totalt tolkningsföreträde gällande huruvida svarta människor kan/ska uppfatta den svarta figuren som en rasistisk nidbild. Det vore ju minst sagt föga sympatiskt.”
Kritiker 12: ”Word, (Kritiker 7)! I have asked in a majoritarian black lesbian forum with people from all over the world but with big concentration in the US. The reaction so far about the movie is: you have ben desensitised to the point that these oppressive and racist images mean nothing to you and you do not even want to acknowledge other people’s suffering with them; and that black people have to stand up and fight not to be continuously disrespected. Obviously, this is a big deal. Not just in the US or in South Africa. In Sweden too, just some people decide to ignore it.”
Svar genom Linda Hambäck: ”Pressmeddelande angående kritik om att Lilla Hjärtat är svart i filmen ”Liten Skär och alla små Brokiga”

Självklart känner vi till blackface-stereotypen och hur negativt den påverkat den västerländska bildtraditionen. Vi är ledsna över att ni upplever att vi förstärker en rasistisk bild. Allt vi arbetar och står för är det motsatta.Vi tänker att tiden är mogen för att kunna stilisera en mörk figur på samma sätt som en ljus. Det är ju delvis pga blackfacestereotypen som nästan inga riktigt mörka barn finns med i film för barn idag (film som produceras här i Europa och i USA). Det blir inte bra att hela tiden undvika att teckna en svart figur pga detta. Vi vill tvärtom punktera den bildtraditionen .Vi älskar Lilla Hjärtat, precis som vi älskar Liten Skär och de andra små brokiga. För oss är de en samling personligheter. Att vi valt att ge dom olika uttryck, personlighet och färger, är för att vi vill stärka alla barns rätt, oavsett antal pigment.Efter att vi visat filmen inför press samt förskolegrupper, kom en grupp barn fram och pratade med oss efter visningen, de var på väg tillbaka till sin förskola för att rita de brokiga.

Vem ska du rita? frågade vi en liten treåring.
”Jag ska rita hon med prickig klänning, var svaret. För detta barn var Lilla Hjärtas mest utmärkande drag hennes prickiga klänning.”
Återigen, vi hoppas att ni ser filmen- och lyssnar till budskapet om tolerans och allas lika rätt att ta plats. Se också att de två huvudpersonerna är flickor och att de är starka personligheter som är här på sina egna villkor.Med vänlig hälsning,Linda Hambäck
Medmanusförfattare och producentStina Wirsén
Regissör och manusförfattareLinus Torell
Barnfilmskonsulent / Svenska FilminstitutetRose-Marie Strand
Distributör / Folkets Bio

Karin Lemon

Förläggare / Bonnier Carlsen

Jessica Ask och Katarina Krave

Produktionschef och Finanschef / Film i Väst”

Kritiker 2: ”Pictures like this one is the reason I thought that black people were completely different than me when I was a child, despite that I had very liberal and egalitarian parents. Even if the character is cute, nice or smart ideas about profound difference are reinforced when the illustrations convey profound difference. Relevant:http://www.ferris.edu/jimcrow/picaninny/more/011.htm

Kritiker 7: ””Vi tänker att tiden är mogen för att kunna stilisera en mörk figur på samma sätt som en ljus. Det är ju delvis pga blackfacestereotypen som nästan inga riktigt mörka barn finns med i film för barn idag (film som produceras här i Europa och i USA). Det blir inte bra att hela tiden undvika att teckna en svart figur pga detta. Vi vill tvärtom punktera den bildtraditionen .” Ni har alltså bestämt er för hur svarta kan och ska avbildas – helt utan att ha rådfrågat några personer av afrikansk härkomst verkar det som, eftersom ni inte nämner något om det. Därmed har ni – precis som befarat – gett er själva tolkningsföreträdet över folk av afrikansk härkomst, och uppenbarligen är det inget som ni uppfattar som det minsta problematiskt eller beklagansvärt, inte ens nu i efterhand när filmen redan är producerad. Denna inställning blir inte ett dugg gulligare för att ni säger att ni ”älskar Lilla Hjärtat”.”

Folkets Bio svarar: ”Hej vi avslutar nu denna tråd och hänvisar till vårt gemensamma pressmeddelande.”
Tack och hej, nu var det slut på den öppna debatten!
Så långt är debatten i skrivandet stund och jag är övertygad om att den kommer att fortsätta. När jag läser pressmeddelandet från Folkets Bio tänker jag spontant att de antingen inte alls förstår, eller alls vill förstå vad debatten handlar om över huvud taget. Det handlar inte om att man inte får avbilda en svart person, det handlar inte heller om att filmens budskap är kritiserat, utan det handlar om HUR man valt att karaktärisera just den svarta figuren. På detta svarar produktionen bara runt omkring och ger inga konkreta svar alls.
Tycker du att det är okej att svarta i dag, 2012 karaktäriseras med förgångna rasistiska nidbilder? Vad tycker du om svaret på kritiken av de som är inblandade i filmen?
Bilden: Skärmdump från filmen
Tillägg: Debatten har även blossat upp på P3. Du kan lyssna på det HÄR!
fatou touray

Post Author: admin

Om du vill veta mer om våra skribenter, gå till fliken Redaktion.

6 reaktioner på ”Barnfilm med rasistisk nidbild av svarta

Denna del omfattas inte av grundlagsskydd

Loading Facebook Comments ...