Aminatahs musikresa – Del 1: Han frågade vad som gör mig lycklig?

Thegambia.nu kan nu stolt presentera en ny skribent till vårt team. Det är ingen mindre än det nya musikstjärnskottet, Aminatah. Tidigare i somras fick vi en exklusiv intervju med henne, som du kan läsa här och vi var också bland de första i landet att presentera hennes nya musikvideo, som ni kunde se här. Det ena har lett till det andra och nu har vi alltså henne i vårt team. Ni kommer kunna följa Aminatah och hennes musikaliska resa här på tidningen varannan vecka med start idag. Från och med augusti finns sedan en ny krönika från Aminatah att läsa varannan fredag och hon kommer också att ha en egen flik där ni enkelt kan hitta hennes berättelser. Missa inte att hänga med redan från början. Vi ska låta henne själv berätta vem hon är och med de orden hälsar vi henne välkommen till thegambia.nu.

Foto: Freja Lindberg
Foto: Freja Lindberg

Vissa av er vet vem jag är. Andra inte. Jag heter Ami Baldeh, men mitt artistnamn är Aminatah. Jag var aktiv under artistnamnet Hoopie på tidigt 2000-tal, på den tiden då jag rappade, men aldrig riktigt släppte något material. Varför jag inte släppte något är oklart, kanske för att jag inte förstod hur man gjorde, kanske för att metoderna på den tiden var otroligt mycket mer komplicerade. Men jag uppträdde och jag spelade in låtar, hade jag haft ett bra management bakom mig hade jag kanske varit någon annanstans idag, men nu blev det inte så.

Jag tror att många artister och musiker drömmer om den dagen då ett stort bolag plockar upp dom. Eller kanske bara den dagen då någon med rätt kontakter eller rätt namn kontaktar en, för att de vill investera sina pengar eller sin tid i en. Men om den dagen inte kommer, eller om det inte blir som man tänkte, oavsett hur hårt man själv kämpar så ger man upp lite. Så jag gav upp.

Det var i april 2013 som jag åkte till Gambia med min syster. Vi hade grälat i nära på ett år, över en massa personliga grejer, olikheter och saker som egentligen var helt idiotiska när man ser tillbaka, men som var viktiga för oss just då. Vi åkte på resan för att komma bort från vart problemen hade börjat, för att komma överens, för att tala ut. Det var nog ett av de bästa besluten vi kunde ta. Vår relation är starkare nu än någonsin.

I mitten av resan sprang jag in en man som skulle till att förändra mitt liv för alltid. Det var inte en romans, han var ingen jag var intresserad av och han var inte intresserad av mig heller. Han var snarare en vän till någon som jag var lite sugen på. Men vi träffades för en anledning och första gången han såg mig kommenterade han på hur jag såg ut. Han sa, -du ser inte lycklig ut. Vi analyserade sönder situationen och jag förklarade om mitt familjebråk och min stressiga arbetssituation. Efter en lång afton av skratt och gråt, samt erkännanden av saker som jag normalt sett aldrig skulle tillkännage en främling frågade han mig, -men du, vad gör dig lycklig då?

… mitt svar var enkelt, Musik!

Privat bild
Privat bild

Veckorna efter hemkomsten från den resan var kritiska. Jag sa upp mig från mitt jobb, jag planerade hur jag skulle komma tillbaka in i musikmarknaden och hur jag den här gången skulle kunna livnära mig på den. Om inte fullt ut, iallafall tillräckligt för att motiveras för att skriva nästa låt, ställa mig på nästa scen och att attackera branschen med tillräckligt mycket självförtroende för att stå upp rakryggad.

Följande månader inkluderade ett flertal studios, låtskrivande, resor och nätverkande i en näst intill omöjlig bransch att ta sig in i. Sverige är väldigt specifikt i sig självt. Man ska inte skryta om sig själv och folk samarbetar gärna med folk som är på samma nivå som dom själva eller på en högre nivå. Om dom tycker att du är ny i branschen, oavsett talang, så är du fortfarande bara just det – ny” -. Man jobbar sig framåt i sitt existerande nätverk men når ofta mest succé genom sina nära vänner eller genom en relativt fet plånbok.

Jag släppte min första singel ”Deleted” i slutet av november 2013. Ett digitalt släpp i en ordentligt alternativ genre. Jag tror att man skulle kunna kalla den ”live/rock/r&b/rap”, eller något. Kanske var det en personlighetskris då jag drogs mellan de sidor av mig som jag ville uttrycka och dessutom var låten lite kort. Efter 02.16 minuter var den över och det är oklart om man hann greppa tag om vem jag var eller om låten ens var bra.

Det var ett inplanerat independent EP-släpp i Sverige som var målet. Ett mål som gick i backen då vi åkte på semester till Gambia julen 2013. En semester som resulterade i att jag stannade kvar. Stannade för att spela in en fullängdare istället, helt nytt material och gjorde samarbeten med stora gambiska artister, stora gambiska radiostationer. Jag fick göra musik för VM som marknadsfördes som VM-låtarna på det största TV-bolaget GRTS och radiostationen Afriradio. Slogs TV:n eller radion på så hörde jag min röst. En känsla som är svår att beskriva. Även om det inte alltid var mina egna låtar, utan jinglar eller promotion, så kändes det äntligen som om jag gjorde något på riktigt.

Jag blir lycklig när folk kommer fram och berömmer mig för mitt senaste uppträdande eller min senaste låt. Men det är nästan bättre när man sitter på en restaurang och hör tjejerna bredvid prata om ”den där tjejen Aminatah” eller ”hon med rösten”, helt ovetandes om att det är jag, jag som gjorde den.

Självklart ska ju inte jag, som svensk, eller vad jag nu är, skryta eller vara nöjd med det jag har åstadkommit hittills. Men det är jag. För övrigt behöver du som läsare den här bakgrundsstoryn inför det jag berättar nästa gång…

 

 

 

Hitta min musik:
Spotify
Soundcloud

 

 

Ami Aminatah Baldeh
Ami Aminatah Baldeh

 

Post Author: admin

Om du vill veta mer om våra skribenter, gå till fliken Redaktion.

Denna del omfattas inte av grundlagsskydd

Loading Facebook Comments ...