Krönika: SVT, Pippi Långstrump och rasismen

Igår meddelade SVT att de tagit initiativet till att (efter samråd med Saltkråkan AB) klippa bort material som kan uppfattas som stötande ur nyutgåvan av Pippi Långstrump. I nyutgåvan har man förbättrat ljud- och bildkvalité från tv-serien ”Här kommer Pippi Långstrump” som sändes första gången 1969. Ett ramaskri, som alltid uppstår i kommentarer och i sociala medier när man vill ta bort förlegade bilder och uttryck för att våra barn ska slippa dras med samma rasistiska stereotypa bilder och texter som redan visats flera varv, men ingen protesterar om att man ”gör om originalet” när man förbättrar ljud och bild. 

Foto: Shippmeansen
Foto: Shippmeansen

Dessa ramaskrin om att ändra i Astrid Lindgrens alster är en ständigt återkommande debatt och vi såg nyligen en liknande debatt om gardiner som såldes i Astrid Lindgrens Värld.

Världen förändras, det vet vi alla, men det finns många människor som har svårare än andra att ta till sig och acceptera förändringar. Särskilt svårt tycks många som inte själv är utsatta, eller har egna familjemedlemmar som är utsatta ha att inse vikten av förändringar i just dessa fall.

Det som gör det hela lite svårare att förstå är varför man skulle vilja att ens barn får höra N-ordet i en barnfilm. Varför skulle man vilja att ens barn, även om de inte är mörka och drabbade av rasism, lära sig använda ett så rasistiskt och förnedrande uttryck och varför någon förälder skulle vilja visa när Pippi snedställer sina ögon för att förlöjliga asiater, är helt obegripligt. När jag läser kommentarer runt om på nätet blir jag förvånad över den ilska detta framkallar och kan inte riktigt förstå grunden i den heller. Det enda jag lyckats utröna är att det tycks handla om någon slags nostalgitripp för en del föräldrar.

Hade vi varit lika ovilliga att ändra i en barnbok som innehöll drogpropaganda, mäns våld mot kvinnor eller något annat som vi vet att barn kan påverkas negativt av?

Mina barn är nu för stora för Pippi, men jag gissar att jag så småningom får ett gäng barnbarn och för deras skull är jag evinnerligt glad att man väljer att ta bort N-ordet och den nedvärderande grimasen med de sneda ögonen ur Pippi-serien. Men inte bara för dem. Jag har ett gäng brorsbarn, blonda, söta, fina små barn och mina barnbarn kommer också att få klasskamrater och vänner som är blonda och blåögda och jag är glad att man tar bort dessa nidbilder, för att alla dessa barn ska få lära sig om verkligt människovärde, där de inte är förmer än mörkhyade, brunögda små barn. En barndom där man är jämställd med sina kamrater och inte behöver lära sig om strukturer i samhället där den ena personen är överordnad en annan på grund av hudfärg.

Det borde ligga i alla engagerade, empatiska, omtänksamma föräldrars intresse att se att dessa stereotypa nidbilder på asiater och afrikaner försvinner.

Hur kan man vara ovillig att förbättra vår värld? Hur kan man vara ovillig att dela med sig av sina vithetsprivilegier för att låta alla människor få en värdig plats i samhället? Ett samhälle går alltid att förbättra på flera fronter, varför vara ovillig till det?

Fatou Touray
Fatou Touray

Post Author: admin

Om du vill veta mer om våra skribenter, gå till fliken Redaktion.

1 reaktion på ”Krönika: SVT, Pippi Långstrump och rasismen

    […] lär inte låta vänta på sig. På en bild på SVTs hemsida kan vi se ett så kallat Blackface. SVT har vid tidigare tillfällen blivit kritiserade för att använda sig av kränkande och diskriminerande nidbilder och stereotypa […]

Denna del omfattas inte av grundlagsskydd

Loading Facebook Comments ...