Hijabbärande flickor och kvinnor utsatta för hot och våld efter dåden förra veckan

En vecka har nu gått sedan de fruktansvärda händelserna i centrala Stockholm då fyra personer miste sina liv och ett flertal människor skadades och chockades. Jag har inte mött en enda person under den gångna veckan, oavsett hudfärg, ursprung, religion, som inte förfärats av det inträffade och som på olika sätt uttryckt sitt beklagande över det inträffade. Där står vi alla enade och det märktes inte minst under den manifestation som hölls i centrala Stockholm förra helgen. Aldrig har vi sett så många människor mötas på Sergels torg för att uttrycka sitt deltagande. 

Blomsterhavet till minne av dådet på Drottninggatan och de som förlorade sina liv och skadades i dådet Foto: Rokibath Alassane

Personen som misstänks ha utfört dådet har häktats och sägs ha erkänt terrorbrott. Det har spekulerats i hans motiv och i skrivandet stund vet vi inte vilket motiv han kan ha haft. Hans tro har det också spekulerats om och många utgår från att han är muslim och tror därför att han ansett sig ha begått dådet i islams namn. Om detta vet vi inte heller något med säkerhet, men låt oss anta att personen anser sig vara muslim och anser sig ha begått brottet i islams namn. Hur förändrar det saken?

Människor begår onda våldsdåd mot andra människor

Människor har i alla tider begått fruktansvärda brott mot mänskligheten. Ofta med förklaringen eller ursäkten om att de begått brotten på grund av sin religiösa övertygelse, sin politiska ståndpunkt, på grund av sin psykiska ohälsa, eller på grund av något annat skäl. Vi har en förmåga att när det gäller vita, europeiska personer ofta acceptera förklaringen om ett ”illdåd av en galning”, men om personen är muslim, eller har en icke-europeisk bakgrund, så vill vi gärna lägga skulden på personens ursprung eller religion.

När skolmassakern i Trollhättan skedde för ett och ett halvt år sedan, så var vi snabba med att acceptera att dådet utfördes av en ”ensam galning” och ingen ropade på terror eller religion. När Breivik mördade 77 personer i Norge, så var det samma sak där. En ensam galning. Trots att han själv beskrev sig som ”kulturellt kristen”, så ringdes inga präster upp och frågade om de tog avstånd från dådet. Det var så självklart att alla med sunt förnuft tog avstånd. På samma sätt borde det vara självklart att alla med sunt förnuft, oavsett tro, tar avstånd från dådet för en vecka sedan i centrala Stockholm. Och jag har inte sett några exempel på någon som inte tar avstånd.

Hatet av de som utger sig för att vara muslimer skadar andra muslimer 

Ingenting ställer till så mycket elände, hat och hot mot muslimer som de vansinnesdåd som utförs i islams namn, även om personerna som utfört dem inte har något stöd för sitt handlande i sin religion. I en av Koranens suror kan man läsa följande:

”Av denna orsak föreskrev Vi för Israels barn att om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet. Trots att Våra sändebud har kommit till dem med klara vittnesbörd, fortsätter många bland dem att begå ohämmat övervåld på jorden.

Koranen Al-Ma’idah, vers 32” 

Det finns många fler exempel på att det är en myt att islam är en våldsam religion.

 

En ung somalisk kvinna med slöja blev attackerad i centrala Stockholm precis efter dåden på Drottninggatan

Beslöjad flicka Foto: Fatou Darboe, Afropé

Det som inte framgår på några löpsedlar eller delas i några Facebookflöden är det hat, hot och de faktiska attacker, både verbala och fysiska som riktas mot muslimer här på våra gator i Sverige. Hijabbärande muslimska kvinnor är rädda för sina liv. Strax efter dådet på Drottninggatan blev en ung kvinna i 20-årsåldern attackerad i centrala Stockholm. Hon blev utsatt för våld av en främmande man. Kvinnan har somaliskt ursprung och hon bär hijab. Den unga kvinnan blev så skadad och chockad att hon tvingades uppsöka sjukhus.

Muslimska flickor och kvinnor lever i rädsla och vågar inte lämna sina hem

Andra muslimska kvinnor vittnar om hur de känner sig särskilt attackerade efter de senaste veckornas händelser. Framför allt efter dådet på Drottninggatan, men även efter de två TV-program som gick nyligen där man kritiserade en muslimsk skola i Vällingby, samt att kritik lyftes mot att det finns kvinnor som menar att de inte får leva ”fritt” på sina egna villkor i invandrartäta förorter. Det jag har mycket svårt att förstå är hur man kan kritisera att kvinnor blir utsatta för tvång och ofrihet av andra muslimer, samtidigt som man tar sig rätten att själv hota, attackera och hata samma kvinnor?

I stängda forum runt om på nätet, sitter muslimska flickor och kvinnor och vågar inte gå till sina arbeten. I det ena inlägget ber man för offren och dess anhöriga, i nästa inlägg skriver man om att man inte vågar gå till affären förrän någon familjemedlem har möjlighet att följa med. Man ställer in möten och ber om sällskap till och från arbetet. Det går så långt att i helgen fanns det unga kvinnor som bad om stöd på arbetet då de skulle arbeta ensamma och var rädda att bli attackerade av kunder, men inte fick något stöd för sin rädsla av sina chefer och överordnade. Om dessa kvinnor skrivs inga löpsedlar. Om den skräck de upplever skrivs inga svarta rubriker.

De kvinnor som bär hijab i Sverige idag, beskrivs ofta som förtryckta, påtvingade slöja och att leva liv där de saknar frihet. Dessa kvinnor finns nog också, men de kvinnor jag dagligen har kontakt med, beskriver sin ofrihet när de lämnar hemmet och möter det svenska samhället. Ett samhälle som de är födda och uppvuxna i och ständigt intalas att de är en del av, men som de själva anser att de exkluderas ur, när de beskriver sin personliga situation och rädsla för hatet och hoten som riktas mot dem. När börjar kampanjerna och manifestationerna för mina hijabbärande systrar?

Till sist vill jag påminna oss alla om, i tider när rädslan är stor, att vi som älskar och värnar om andras liv, är många, många fler än de som hatar och vill skada och som vill ta andra människors liv! Det visade Stockholm också kort efter dådet och det ska vi inte glömma när vi känner osäkerhet och rädsla för det som sker i vår närhet och omvärld!!

Nästa gång du funderar på varför personer som anser sig vara muslimer begår extrema dåd i islams namn och var dess motsvarighet finns inom kristendomen till exempel, så kan du kika på DENNA!

Fatou Darboe

Post Author: Fatou Darboe

Jag brinner extra för ungdomsengagemang, sociala medier, sociala frågor, Västafrika, sexuella övergrepp, rättssäkerhet, Kriminalvård och afrosvenska frågor. Vinnare av Stora Bloggpriset 2009, nominerad i Maishagalan som Årets Entreprenör 2015.

Denna del omfattas inte av grundlagsskydd

Loading Facebook Comments ...